Home » Uncategorized » Politiska utvecklings- och samhällsekonomiska mål

Politiska utvecklings- och samhällsekonomiska mål

I Sverige är det Näringsdepartementet som har huvudansvar för olika frågor som rör byggande, boende och infrastruktur. Närings- och innovationsminister Mikael Damberg är i egenskap av departementschef ytterst ansvarig, tillsammans med klimatminister tillika vice statsminister Isabella Lövin samt de tre statsråden Tomas Eneroth (infrastrukturminister), Peter Eriksson (bostads- och digitaliseringsminister) och Sven-Erik Bucht ( landsbygdsminister).

Vad handlar transportpolitik om?

Främst rör det sig om att säkerställa en hållbar och ekonomiskt effektiv transportförsörjning, så att landets medborgare och näringsliv kan få en väl fungerande infrastruktur, som är själva grundbulten i ett modernt samhälle. Infrastruktur- och transportpolitiska frågor omfattar all slags trafik på land, i luften och på vattnet.

I maj 2018 fattade Sveriges regering ett beslut om en nationell övergripande transportinfrastrukturplan som sträcker sig från 2018 till 2029. Några av målen i den presenterade planen är att Sverige ska bli ett fossilfritt land, att vi ska öka bostadsbyggandet samt att näringslivet ska få bättre förutsättningar. Att investera i transportinfrastrukturen, och att investera i rätt saker, menar man ska bygga ett starkt och hållbart Sverige. Men det finns en viss skepsis mot att satsningarna är tillräckliga, och en av dem som uttryckt oro är moderaternas finansborgarråd Kristina Axén Olin.

Beslut som hittills fattats

Totalt ska det satsas 700 miljarder svenska kronor, och en av de största satsningarna rör järnvägen. både när det gäller upprustning som nybyggnation modernisering. Det blir också betydande och rejäla satsningar på väg- och sjöfartstransport, med en budget på över 100 miljarder kronor över förra planperiodens budget.

Nedan listas några av de större projekt som ska genomföras i tåg, – och sjö- och vägtrafiken enligt den nya planen:

  • Norrbotniabanan, som trafikerar sträckan Umeå-Skellefteå, ska påbörjas
  • Sydostlänken, som trafikerar Älmhult-Blekinge, ska rustas upp och byggas ut
  • Utbyggnad till dubbelspår på kustbanan på sträckan Gävle-Kringlan ska genomföras
  • Sävenäs rangerbangård i Göteborg och Getingmidjan i Stockholm ska rustas upp
  • Värmlandsbanan (Laxå-Kil) och Viskadalsbanan (Borås-Varberg) ska rustas upp
  • Farledsfördjupning i Göteborgs hamn ska genomföras
  • Farleder till Luleå samt mellan Landsort-Södertälje ska förbättras
  • Arbetet med Mälarens farled ska slutföras
  • Arbetet med slussarna i Södertälje ska slutföras
  • Uppgradering av slussarna i Trollhättan ska genomföras
  • Vägarna över Ölandsbron, Tjörnbron, Skurubroarna och bron över Kalix älv ska förbättras

Förbättring av cykelvägar samt ökad säkerhet i trafiken

Tidigare år har man även satsat på en nationell utbyggnad och förbättring av landets cykelbanor och leder, och Trafikverkets utmaning blir i fortsättningen bland annat att digitalisera landets cykelvägnät så att gemene man ska kunna planera och navigera via nätet.

Ett annat av Trafikverkets prioriterade mål är att halvera antalet döda i trafiken fram till 2020. För att nå detta mål krävs bland annat fler säkra GCM-passager, som står för ordnad passage för gång, cykel- och/eller moped på huvudväg inom tättbebyggt område. Detta går bland annat att åtgärda med hjälp av olika former av farthinder som tvingar bilister att sänka hastigheten alternativt stanna helt.

Att titta på sitt eget lands transportsystem ur ett globalt perspektiv, att samarbeta med länder som framgångsrikt byggt ut och utvecklat sin infrastruktur, att ta del av forskning och nya tekniska innovationer samt att fortsätta upprustningen av landets internationella flygplatser är andra punkter som borde stå med på listan över prioriterade åtgärder.